Resan gick bekvämt med direktflyg från Landvetter. Ett tåg från flygplatsen tog oss till centrum av Barcelona.
I Buba House på Carrer d´Aragó fick vi ett rum som vette mot en sexfilig enkelriktad gata som löpte genom hela centrala Barcelona. Ena stunden kunde det var helt tyst, man hörde fåglarna kvittra blandat med sorlet från människorna, i nästa stund brakade helvetet löst då trafiken ett kvarter bort fick grönt ljus. Det gick inte att sova till det bullret och efter en sömlös natt bad vi om ett annat rum längre in i huset.
I mitten av 1800-talet planlades de centrala delarna av Barcelona. Ringmuren kring den gamla staden revs och stadsplanen utanför fick identiska kvadratiska kvarter. Varje gatukorsning fick avfasade kanter vilket ger fyra triangulära ytor som kunde fyllas med uteserveringar, pakerinsplatser och sopcontainrar. Så ser det moderna Barcelona ut, oändliga rader med kvadratiska kvarter, varje gathörn har stoppljus, en fruktansvärd trafik som dock är disiplinerad, inga tutor hörs och det är säkert att promenera om man har grön gubbe.

Placa Universitat

Att vandra i Barcelona blev en arkitekturspaning och skönast var att att vandra i den gamla staden som legat innanför stadsmuren. De bilfria ringlande trånga gatorna bröts med jämna mellanrum av med förtjusande trädkantade torg ockuperade av kaféserveringar och restauranger.

Parroquia de Sant Francesc de Sales

Antoni Gaudi hus ser så charmfulla ut på fotografier men ger ett lätt vulgärt intryck på nära håll. En klumpig arkitektur som dock har fantasifulla detaljer och sköna rum, som grottor. Borta är den sirliga jugenstilen som den ändå vilar på. Groteskt fabulerande är la Sagrada Familia som man inte kunnat hålla stilren i det hundråriga bygget som ännu inte är klart långt efter Gaudis bortgång. Ett bygge av fantasy och science fiction tycks det med rymdraketer till torn, robotliknande varelser och ett gotiskt skräckkabinett. Invändigt ett färsprakande universum. När centraltornet är klart lyfter den mot kosmos med de aliens som tvingat människosläktet att bygga det. Varför har den monumentala tjurfäktningsarenan stora torn som håller uppe gigantiska ägg? Må den inte kläcka några aliens vid befruktning från den cigarrliknande skyskrapan Torre Agbar några kvarter bort?

Tauri de La Monumental, tjurfäktningsarenan

Barcelona har naturligtvis sina arabiska kvarter där nästan alla skyltar har kufiska bokstäver och stadens alla små mataffärer har nästan helt övertagits av indier och pakistanier.

Arabiska kvarteren

Carrer de Lleida

En utflykt till Montserrat kostade vi på oss och ångrade det inte. Högt uppe i bergen omgärdat av dramatiska klippformationer låg klostret som numera är en turistattraktion utan like. Bergbana, linbana och motorväg leder dit upp och har förtagit platsens ursprungliga tysta serenitet, kanske till munkarnas förskräckelse men nu blir det klirr i kassan då alla ska se den svarta madonnan, jungfrun av Montserrat. Eremiter i traktens grottor utövade Jungfru Maria-dyrkan som blev en stor vallfartsort när beneditinmunkarna anlade ett kloster år 888.

Montserrat

Bergsformationerna inspirerade kanske Gaudi till att skapa sin grottliknande bulliga tunga arkitektur. Att sitta på en restaurang vid sidan av de fina torgen och gågatorna med en tapas och smutta på en sangria var den stora behållningen av Barcelonaresan.

Placa de Castella

Carrer Enric Granados